{"id":34,"date":"2018-01-03T14:47:15","date_gmt":"2018-01-03T14:47:15","guid":{"rendered":"https:\/\/www.sboa.se\/?page_id=34"},"modified":"2019-11-15T08:07:36","modified_gmt":"2019-11-15T08:07:36","slug":"sveriges-riksdag","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.sboa.se\/sveriges-riksdag\/","title":{"rendered":"Sveriges riksdag"},"content":{"rendered":"

Allm\u00e4nt kallad Riksdagen best\u00e5r av en folkvald f\u00f6rsamling m\u00e4nniskor som \u00e4ven kallas lagstiftande. Personer som valts representerar olika politiska partier p\u00e5 vars listor de varit nominerade. Den nuvarande m\u00e4ngden som f\u00e5r plats i Riksdagen \u00e4r 349 stycken, antalet skall vara oj\u00e4mnt. Fr\u00e5n 1971 n\u00e4r tv\u00e5kammarsystemet skrotades var regeln 350 platser men det \u00e4ndrades till valet 1976 samtidigt som r\u00f6str\u00e4tts\u00e5ldern s\u00e4nktes fr\u00e5n 20 till 18 \u00e5r. Det h\u00e4nde sig n\u00e4mligen vid valet 1973 att de b\u00e5da politiska blocken fick 175 r\u00f6ster vardera vilket skapade ett slags d\u00f6dl\u00e4ge medf\u00f6rande att m\u00e5nga fr\u00e5gor fick avg\u00f6ras genom lottning. Som g\u00e5r att utl\u00e4sa var det p\u00e5 denna tid val vart tredje \u00e5r, vilket \u00e4ndrades 1994 till fyra \u00e5r. Varje h\u00f6st, den tredje tisdagen i september \u00f6ppnar Riksdagen i vad som kallas Riksm\u00f6te – utom under val\u00e5ren d\u00e5 \u00f6ppnandet skjuts upp n\u00e5gra veckor eftersom valet h\u00e5lls den andra s\u00f6ndagen i september. F\u00f6r att ett parti skall f\u00e5 representation i riksdagen kr\u00e4vs minst 4 procent av de sammanlagda r\u00f6sterna som svenska folket avlagt.<\/span><\/p>\n

Statsskick – politiskt system<\/span><\/h2>\n

Monarkin – Kungahuset i Sverige \u00e4r konstitutionell som \u00e4r ett ord f\u00f6r delad makt men i praktiken \u00e4r Kungens inflytande noll. Makten drivs ist\u00e4llet av en parlamentarisk demokrati som s\u00e5ledes utg\u00f6rs av en regering som i sin tur valts av Riksdagen som valts av folket. Regeringsarbetet \u00e4r uppdelat p\u00e5 olika ministrar som h\u00e4rskar \u00f6ver ett departement. Regeringen best\u00e5r i dagsl\u00e4get av en statsminister och 23 ministrar som exempelvis utrikes, inrikes, finans, f\u00f6rsvar, arbetsmarknad, justitie, kultur, n\u00e4ring etc. Vissa departement har f\u00e5tt h\u00f6gre uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 grund av aktuella fr\u00e5gor: Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet. Skola, v\u00e5rd och omsorg \u00e4r utsatta omr\u00e5den med personalbrist och s\u00e4mre resultat. Speciellt framtr\u00e4dande ministrar f\u00f6rutom statsminister Stefan L\u00f6fven har utbildningsministern Gustav Fridolin och vice statsminister samt klimat- och milj\u00f6minister \u00c5sa Romson varit. B\u00e5da dessa var Milj\u00f6partiets spr\u00e5kr\u00f6r (ist\u00e4llet f\u00f6r ordf\u00f6rande) men efter en del stormiga klavertramp av \u00c5sa fick hon avg\u00e5.<\/span><\/p>\n

Gustav Vasa valdes vid Mora<\/span><\/h2>\n

Riksdagen kan s\u00e4gas ha r\u00f6tter bak till 1200-talet d\u00e5 s\u00e5 kallade ”ting” avh\u00f6lls. D\u00e4r gjordes tvister upp, brottslingar d\u00f6mdes och senare \u00e4ven val av Kung. De som avh\u00f6ll dessa m\u00f6ten som \u00e4ven kallades herredagar eller hovdagar var de svenska \u00e4tterna. Men n\u00e5gon riktig Riksdag som i dagens mening tillkom inte f\u00f6rr\u00e4n p\u00e5 1400-talet. Man kallar Arboga m\u00f6te f\u00f6r den f\u00f6rsta svenska Riksdagen, den avh\u00f6lls 1435 d\u00e5 man beslutade om rikets sp\u00f6rsm\u00e5l. Dock hade s\u00e5dant m\u00f6te inte riktig representation f\u00f6rr\u00e4n 1527 och 1544. D\u00e5 leddes dessa m\u00f6ten av Kung Gustav Vasa (eller Gustav Eriksson som han hette d\u00e5), och hade deltagare ur de fyra st\u00e5nden. Dessa var adel, pr\u00e4ster, borgare och b\u00f6nder. Vanligt simpelt folk hade inte r\u00f6str\u00e4tt f\u00f6rr\u00e4n flera hundra \u00e5r senare, kvinnor f\u00f6rst \u00e5r 1919. Dock hade kvinnor r\u00f6str\u00e4tt tidigare men den avskaffades 1772 eftersom lagarna var k\u00f6nsneutrala vilket retade m\u00e4nnen som inte gillade kvinnlig makt. M\u00e5nga fick nog av den varan innanf\u00f6r hemmets v\u00e4ggar.<\/span><\/p>\n

H\u00e5ll i hatten<\/span><\/h2>\n

1700-talet kallas f\u00f6r frihetstiden d\u00e5 makten l\u00e5g hos st\u00e4ndernas partier hattar och m\u00f6ssor. Detta system liknar dagens men Gustav den III genomf\u00f6rde en fredlig statsv\u00e4lvning 1772 d\u00e5 all makt \u00f6vergick till honom. Detta \u00e4ndrades 1810 genom en riksdagsordning som avgjorde att makten skulle delas mellan Kung och Riksdag. Den senare bestod d\u00e5 fortfarande av de fyra st\u00e5nden. Man gjorde \u00e5tskillnad mellan lagstiftande makt, d\u00f6mande och verkst\u00e4llande. \u00c5r 1866 blev Riksdagen ett tv\u00e5kammarsystem som ersatte st\u00e5ndsriksdagen. Den viktigaste F\u00f6rsta Riksdagen hade representanter som m\u00e5ste vara 35 \u00e5r fyllda och ha viss f\u00f6rm\u00f6genhet och inkomst. I landet fanns d\u00e5 cirka 6 000 s\u00e5dana personer och endast dessa kunde r\u00f6sta fram de 125 ledam\u00f6terna. F\u00f6rst efter 1921 d\u00e5 allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt inf\u00f6rdes kan man anse att Sveriges ledande f\u00f6rsamling var demokratiskt vald.<\/span>
<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Allm\u00e4nt kallad Riksdagen best\u00e5r av en folkvald f\u00f6rsamling m\u00e4nniskor som \u00e4ven kallas lagstiftande. Personer som valts representerar olika politiska partier p\u00e5 vars listor de varit nominerade. Den nuvarande m\u00e4ngden som f\u00e5r plats i Riksdagen \u00e4r 349 stycken, antalet skall vara oj\u00e4mnt. Fr\u00e5n 1971 n\u00e4r tv\u00e5kammarsystemet skrotades var regeln 350 platser men det \u00e4ndrades till valet […]<\/p>\n","protected":false},"author":950,"featured_media":79,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"categories":[],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.sboa.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/34"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.sboa.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.sboa.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sboa.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/950"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sboa.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=34"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.sboa.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/34\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":80,"href":"https:\/\/www.sboa.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/34\/revisions\/80"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sboa.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/79"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.sboa.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=34"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sboa.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=34"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sboa.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=34"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}