Så började det

När Berlinmuren föll hösten 1989, började diskussionerna om ett EU-medlemskap på allvar i Sverige. Innan dess hade man ansett att stormakternas motsättningar, som dittills delat Europa, stått i vägen för ett medlemskap med tanke på Sveriges neutralitetspolitik.

Sommaren 1991 lämnades en ansökan in, tre år senare, sommaren 1994, undertecknades ett avtal. Drygt 52% av svenskarna röstade för ett inträde, vid en folkomröstning samma år. Valdeltagandet uppgick till över 80%, vilket får anses som ett högt deltagande. 

Riksdagens utskott

Det finns sammanlagt 17 olika utskott i Sveriges riksdag, i varje utskott sitter 17 ledamöter. De förbereder alla beslut som fattas av riksdagen. Efter detta förankras besluten i EU-nämnden.

I EU-nämnden, riksdagens särskilda organ för EU-frågor, diskuteras vilken linje som Sverige ska driva i EU. Regeringen samråder med EU-nämnden i dessa frågor, vilka i sin tur ministerrådet fattar beslut om. Regeringen samråder också med statsministern inför möten i Europeiska rådet. 

Utskotten och EU

Många av regeringens och de olika utskottens förslag och diskussionsfrågor, handlar om just EU. Alla utskott ska, enligt regelboken, följa de EU-frågor som rör respektive utskotts specifika inriktning. Eftersom Riksdagen får majoriteten av alla officiella dokument från EU-kommissionen, blir det enkelt även för utskotten att ta del av dessa.

Varje utskott arbetar med olika frågor inom olika ämnesområden. Antalet platser i utskotten bestäms av hur stort respektive parti är i riksdagen, och varje utskott har en ordförande. Inga sammanträden är officiella, vilket innebär att känsliga politiska frågor kan diskuteras. Alla förslag som respektive utskott lämnar in grundar sig på en majoritetsprincip i det egna utskottet. De som inte håller med, kan lämna in en så kallad reservation. 

Ministerrådet och Europeiska rådet

Under årens lopp har Sverige haft en framträdande och viktig roll i EU.

2001 och 2009 var Sverige ordförande i ministerrådet, som är EU:s högsta beslutande organ. I ministerrådet deltar olika statsråd från Sveriges regering. Inom rådet finns också arbetsgrupper, där tjänstemän från Regeringskansliet och andra svenska myndigheter representerar landet.  

I det Europeiska rådet är det statsministern som företräder landet. Här samlas EU:s ledare, vilket gör det Europeiska rådet till högsta instans för medlemsländernas politiska samarbete. Fyra gånger om året håller man toppmöten, om det behövs kan ordföranden kalla till extra möte. Sedan 2014 är den polska politikern Donald Tusk ordförande. 

Säkerhet och kontroll

Regeringsmedlemmarna är ålagda att ha överläggningar med Riksdagens utskott i diverse EU-frågor. Vilka frågor som ska överläggas bestämmer respektive utskott.

För att säkerställa att såväl Riksdagen som Regeringen sköter hanteringen av information, är de årligen under granskning. Det är Konstitutionsutskottet, KU, som granskar hur regeringen sköter samrådet med riksdagen i just EU-frågor.

Riksdagens ledamöter har rätt att anmäla en minister till KU. Utskottet undersöker sedan om anmälan är befogad eller ej. I dagsläget har KU två ordföranden: Beatrice Ask (M) och Andreas Norlén (M) och en vice ordförande: Björn von Sydow (S). För övrigt finns det 14 ledamöter, 27 suppleanter och 2 extra suppleanter.

Medborgerliga rättigheter

Du som är medlem i ett EU-land, är också en så kallad EU-medborgare. Med medborgarskapet följer en del rättigheter:

– du kan rösta fram politiker som ska sitta i Europaparlamentet

– du kan resa fritt i andra EU-länder

– du kan arbeta och/eller studera i andra EU-länder

– du kan få hjälp av en EU-ombudsman om du blivit illa behandlad av en EU-institution